"Ett alldeles vidunderligt vinterlandskap", säger Monika Fagerholm och tittar ut genom fönstret.
Första gången jag hörde hennes röst var under mitt år på Biskops-Arnö författarskola. Hon pratade om romanen Diva. Rösten var både beslöjad och sjungande. Hon pratade om berättarstrukturer och språkets kraft. Fullständigt förhäxande.
I dag pratar hon också om språket.
"Vad jag gör när jag skriver är att försöka skriva mig in i det språk som passar just för den här berättelsen."
onsdag 17 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar